Bokcirkelns ”efter sommaren” samtal, 14

Bokcirkelns ”efter sommaren” samtal, 14

Det här är mera mina tankar och reflexioner än en sammanfattning av våra tankegångar.

Efter ett ooäändligt sommarlov ses vi igen med tre maffiga sommarböcker; Strändernas svall av Eyvind Johnson, Paradistorg av Ulla Isaksson och Mannen utan egenskaper 1(4) av Robert Musil.

Paradistorg är namnet på ett sommarställe i Stockholms skärgård där familjen alltid tillbringat somrarna. Det ägs numera av äldsta dottern, Katha, frånskild med en vuxen dotter. Katha fullföljer traditionen och där tillbringar åldrade föräldrar, hennes gifta bror med familj och en väninna, med son, till dottern varje sommar. Det pyser och has synpunkter, granskas och värderas. Var och en i sin värld, utan att egentligen se varandra, . Det knakar, det brister.  Vår mesta diskussion kring romanen handlar om Katha, som likt en Florence Nightingale ska gå runt och ordna så alla har det bra, men aldrig själv tar sin egen plats. Är det inte alltid någon som måste offra sig och ta den rollen?

I Babel tar man så upp Paradistorg som en roman som ruskat om i Sverige. När den  kom ut 1973 blev Ulla Isaksson hårt kritiserad av feministerna som slogs för rätten till arbete, karriär och dagis. Man kritiserade henne för att hon motarbetade kvinnorna i deras frigörelse och tolkade romanen som att hon ansåg att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen när de var små. Det Ulla Isaksson ville visa på var konsekvenserna av hur det blir när ingen i en familj har tid med barnen. Framsynt kan man säga idag.

Strändernas svall så. Eyvind Johnson har en mycket personlig stil. Han skapar egna substantiv, njutningsfyllt tycker jag; ”gråtsväljande minnessnuddningar”, ”manslusta” till exempel. Han upprepar och klär på så vis på den har pratar om. Högtravande, pompöst tyckte någon av oss. De grekiska männens inställning till kvinnor blev också föremål för diskussion. Det mest spännande i romanen är Eyvind Johnson djupa kunskaper om människan – återvändandet. Hur svårt det är efter 20 år; – vem är jag nu? – vad är hemma nu? – vem är du nu? – hur ska jag leva nu? Och dörren slog igen kring deras öde. Deras insikter berörde mig mycket starkt.

Mannen utan egenskaper 1(4) av Robert Musil var det bara jag som läst, så den får vi prata om en annan gång.

 

Diset kring Donau och läsvärd litteratur

Dagar vi DonauDiset kring Donau och läsvärd litteratur.

Det är en sådan lycka att läsa intellektuella, intelligenta författare. Jag har precis läst ut Dagar vid Donau av Crister Enander. Den är både tankeväckande, personlig och mycket kunskapsrik. Här blandar Crister Enander sina tankar kring litteraturens roll, hur tankar och minnen kommer upp som vill komma fram och ut med många av de främsta författarna i Centraleuropa under förra seklet. Han skriver om vad de stod för, kämpade för eller emot, vad de skrivit och vad deras författarskap gett honom. Och om sin stora kärlek till Budapest, ständigt insvept i ett dis, varmt eller kallt, bara att välja årstid. Klarsynt, inspirerande och utmanande. En guldgruva att ösa kunskaper och reflektionsmaterial ur.

Husmoderns dödDagar vid Donau fick mig att plocka fram Sara Danius, Husmoderns död och andra texter som är lite åt samma håll (fast utan de personliga avsnitten) och att söka mig djupare mot de Centraleuropeiska äldre författarna – Jag närmar mig Robert Musil – Mannen utan egenskaper.