Fångad i ärvd sorg

Fångad i ärvd sorg

Barmark är Malin Nords andra roman. Den här utspelar sig i nutid utifrån Anja med dotter Hanna. Hennes mormor flydde 1945 från Norge där hon lämnade sin lille pojke och sin internerade man. ”Sorg går aldrig över, vad de än säger.”

Malin Nord har ett starkt språk. ”Om nätterna hör jag stegen i mitt huvud, dovare, men de upphör aldrig. Det är en rörelse bortom tid och rum. Fötter som vandrar över stora kontinenter. Det är mina rädslor jag hör. Flykten finns i mig, den tar aldrig slut. Jag är fast på en plats bortom platsen. Den som befinner sig där har passerat mänsklighetens yttersta gräns.” (Ur mormors dagbok hösten 1947).

Skogen, naturen och ensamheten är romanens skelett. Det är ut i skogen alla personerna går för att hantera sorg, frustration och ensamhet. Det är vinter, höst, mörker, dimmor, luktar ruttet. Den enda sommar jag hittar är bromsarna som förstör badstunderna vid älven. Finns det inga vackra ljusa sommarnätter, blommor som doftar och en sprudlande glädje över vår och sommar i Östersund, tänker jag till slut. Måste man bara navelskåda, söka det mörka och samma som tidigare. Går det inte att bryta mönster?

SparaSpara