De polyglotta älskarna och Underkastelse – Samtal 11 i Bokcirkeln

De polyglotta älskarna och Underkastelse – Samtal 11 i Bokcirkeln

Långt mellan varven så det fick bli två böcker. De polyglotta älskarna av Lina Wolff och Underkastelse av Michael Houellebecq.

Först De polyglotta älskarna som vi alla tre upplevde som konstruerad och inte riktigt förstod vitsen med.

Min polyglotta älskarinna. Det händer ofta att jag mentalt och helt hastigt skannar av en kvinna vid första mötet, gör en snabb bedömning av möjligheten, om hon fysiskt tilltalar mig och om hon kan mina språk, eller har förmågan att lära sig dem.”  Detta är vad det är om det ”polyglotta” i den här romanen. Hur de andra relationerna är polyglotta är det ingen som förstår.  ”Knepig” skrev Made på Kring böcker-gruppen på Facebook. Och vi håller samfällt med.

Däremot rönte Underkastelse större uppskattning. Romanen handlar om att Frankrike får en muslimsk president som vrider om Frankrike mot ett islamskt samhälle. Inga korta kjolar och utmanande klädsel, inga kvinnor ute på gatorna. Vilket den medelålders småflicksfixerade  huvudpersonen blir helt frustrerad över. I slutet av romanen när en av hans lärarkollegor säger åt honom att skaffa sig några fruar – kommer insikten hos honom hur man får tag i ”småflickorna” och han tycker att samhället har ordnats till det bättre. Det är inga större uppoffringar han behöver göra, bara att han ska gå över till islam. Houellebecq skriver skickligt om att inordna sig i ett system när man hittar egna personliga fördelar.  Huvudpersonens frossande i detaljer kring hans sexuella aktiviteter, hade inte i den här romanen att göra, tyckte Karin, men Elisabet tycker nog att hans sexskildringar är relevanta i historien Underkastelse.